Albert Påhlsson avled den 18 mars 1962. Rådhusrätten i Malmö utsåg kamrer Ludvig Andersson samt advokaterna Hugo Olsson och Åke Wettermark att gemensamt handha förvaltningen av dödsboet.
Albert Påhlssons testamente var undertecknat redan den 1 april 1954. Av testamentet framgick inledningsvis att Albert Påhlsson var angelägen om att bagerirörelsen skulle stanna inom familjen. Brorssönerna Tor och Lars Påhlsson erbjöds därför att gemensamt förvärva samtliga Albert Påhlssons aktier i familjeföretagen. Därefter erhöll familjemedlemmar, husföreståndarinna, chaufför och trotjänare i de olika bolagen ansenliga legat.
Resterande behållning skulle tillfalla en stiftelse benämnd “Direktör Albert Påhlssons Stiftelse för forskning och välgörenhet”. Den definitiva styrelsen skulle utses av Lunds universitet och magistraten i Malmö, två ledamöter vardera. Vidare skulle styrelsen för AB A. Påhlssons Bageri utse en femte ordinarie ledamot.
Slutredovisningen av dödsboförvaltningen är dagtecknad den 31 augusti 1965 och anger en behållning av 7,6 miljoner kronor, vilket belopp tillföll stiftelsen. Den sammanlagda summan av de legat som dessförinnan utbetalats uppgick till 1,4 miljoner.
Stiftelsen finner sin form
Stiftelsens första sammanträde ägde rum den 29 oktober 1962. Närvarande var kamreren Ludvig Andersson, direktören Gösta Jacobsson, direktören Ivar Lundhquist, direktören Lars Påhlsson, direktören Tor Påhlsson samt advokaten Hugo Olsson såsom representant för dödsboet efter Albert Påhlsson.
Till stiftelsens första ordförande valdes Gösta Jacobsson, som vice ordförande valdes Tor Påhlsson. Styrelsen utsåg därjämte två suppleanter; borgmästaren Th Munck af Rosenskiöld och professorn Philip Sandblom. Vidare utsågs advokaten Hugo Olsson till sekreterare och kassaförvaltare i stiftelsen.
Under sammanträdet tog styrelsen ställning till en hel del praktiska frågor i samband med avvecklingen av dödsboet. Avslutningsvis beslöt stiftelsen att avhålla en minneshögtid i bageriets lokaler den 7 december 1962.
Vid styrelsesammanträdet den 1 april 1963, på dagen nio år efter testamentets upprättande, antogs stiftelsens stadgar.
Stiftelsens förste ordförande var som framgått direktören för Skånes Handelskammare, Gösta Jacobsson. Denne verkade som ordförande under perioden 1962-1976. Den 1 januari 1977 efterträddes Gösta Jacobson av borgmästaren Johan Björling som var ordförande till och med den 31 mars 1986. Han efterträddes i styrelsen av lagmannen Ulf Arrfelt som nu är vice ordförande. Professor Bengt Borgström utsågs till ordförande, en post som han innehade till och med 1992. Därefter och alltjämt är förre rektorn vid Lunds universitet, professorn Håkan Westling, ordförande i stiftelsen.
Numera utses styrelsen av Lunds universitet, Malmö tingsrätt och styrelsen för Påhlssons bageri. Universitetet och tingsrätten utser vardera tre ledamöter och styrelsen för Påhlssons bageri en ledamot. Enligt stadgarna kan styrelsen utökas med en ledamot med särskilda insikter i ekonomiska frågor. En styrelseledamot skall avgå vid det årsskifte som infaller närmast efter det att han eller hon fyllt 70 år.
Anslag till forskning
En rådgivande nämnd gav från början styrelsen förslag till utdelning. Nämnden bestod av Lunds universitets rektor, samt två ledamöter utsedda av medicinska fakulteten respektive Mindre akademiska konsistoriet vid Lunds universitet. I praktiken var det de två senaste ledamöterna som tjänstgjorde som sakkunniga när förslaget gjordes upp. 1992 reviderades stadgarna så att rådgivande nämnden avskaffades. Förslaget görs nu upp av två av de vetenskapligt sakkunniga styrelseledamöterna. För att underlätta det administrativa arbetet för de mest kvalificerade forskarna (liksom för stiftelsen och dess vetenskapliga experter) infördes år 1993 rekommenderade anslag av samma typ som Medicinska forskningsrådets. Detta innebär att en sökande kan garanteras visst anslag för ett eller två kommande år, efter det aktuella, givet att förutsättningarna inte ändras avsevärt.