Berättelsen om hur Albert Påhlssons stiftelse kommer till är något av en saga, om man så vill en Malmösaga. Den börjar med Alberts far, bonnapågen Anders Påhlsson.
En bonnapåg blir bagare
Anders Påhlsson föddes 1839 på en gård i Oxie, där föräldrarna drev lantbruk. Men den unge Anders håg stod till annat än lantbruk. Han utbildade sig i stället till modellsnickare och fick arbete vid Kockums skeppsvarv i Malmö.
I Malmö träffar Anders sin livskamrat Mathilda Olsson. Hon var född i Bosarp nära Eslöv. De gifter sig 1874. Tre år efter bröllopet blir det unga paret plötsligt förmöget – Mathilda får ärva 250 000 kronor av en barnlös släkting som hade ett varv i Stockholm. Vad skulle de göra med pengarna?
Modellsnickaren Anders hade ett ovanligt fritidsintresse – han bakade bröd! Hans färdigheter uppskattades mycket av arbetskamraterna på Kockums. De bytte gärna sina smörgåsar mot Anders bröd, det smälte i munnen.
Det unga paret får nu idén att dra nytta av Anders intresse for bakning och 1878 gör de slag i saken. Med hjälp av Mathildas arv bygger Anders egenhändigt upp sitt första bageri i hemmet på Tallgatan 6 i Södra För staden. Det ar ett lyckokast, verksamheten växer och redan efter ett par år köper de grannfastigheten på Tallgatan 8. Påhlssons bröd är nu uppskattat i Malmö med omnejd.
Bageriet blir familjeföretag i livsmedel
Verksamheten fortsätter att växa och 1901 lägger familjen grunden till ett helt nytt bageri och flyttar till en nybyggd fastighet på Bergsgatan 12 som fortfarande finns kvar.
Anders och Mathilda fick tre söner, Frans kom 1876, Hilbert 1877 och lillpågen Albert 1883. Alla sönerna arbetar i bageriet och tar under 1900’talets två första decennier allt mer över driften.
Anders dog 1919 och Mathilda året därpå. Då fick Frans bara huvudansvaret for bageriet och dess utveckling till något av en livsmedelskoncern. 1928 startade Aktiebolaget A. Påhlssons mejeri på Almbacksgatan och samma år började man sälja mjölk och bröd genom egna butiker. Som mest fanns det 110 butiker inom företaget. 1963 såldes mejeriet till Skånemejerier och man avyttrade också hela butiksrörelsen.
Senare kom bageriverksamheten att utvecklas kraftigt, först med Albert som medansvarig och delägare, senare under ledning av Frans Påhlsson och hans söner, främst då Tor Påhlsson. I dag svarar koncernen for ungefär en fjärdedel av Sveriges försörjning med bageriprodukter.
Albert Påhlsson, donatorn
Den yngste sonen Albert började arbeta i familjebageriet 1909. Han var då 26 år gammal. Han arbetade där under större delen av sitt yrkesverksamma liv men från 1928 var hans huvudsysselsättning i Påhlssons mejeri.
Albert Påhlsson var en tillbakadragen man. Han var ogift och levde spartanskt. Han kallade sig själv livsmedelsman. Hans inställning var att naturliga och rena råvaror alltid skulle användas i produktionen. Han var stolt över att han under andra världskriget kunde undvika att använda surrogat i produktionen. Hans filosofi var nämligen att människan mådde bäst av rena naturprodukter – även om han insåg att det inte alltid var det lönsammaste för bageriet. Intresset for användning av naturliga produkter i livsmedel var säkert en del av bakgrunden till att Albert Påhlsson ville stödja näringsforskning.
På äldre dagar ägnade sig Albert med stor glädje åt den inköpta gården Ugn vid Vislanda i Småland, dar han mest intresserade sig for trädgårdsodling och djurhållning.
Albert var en tillbakadragen och tystlåten man. Han var inte den som diskuterade sina problem ens med sina närmsta släktingar. Varken släktingar eller hans medarbetare kände därför till hans yttersta vilja; att större delen av bans kvarlåtenskap skulle gå till Albert Påhlssons stiftelse kom som en total överraskning. Vid sin bortgång 1962 var Albert delägare till 27 procent av familjeföretagen.
Albert Påhlsson blev 78 år gammal. Han dog av lunginflammation; en bidragande dödsorsak var åderförkalkning i hjärtats kranskärl.
Stiftelsen bildas
Albert Påhlsson avled den 18 mars 1962. Rådhusrätten i Malmö utsåg kamrer Ludvig Andersson samt advokaterna Hugo Olsson och Åke Wettermark att gemensamt handha förvaltningen av dödsboet.
Albert Påhlssons testamente var undertecknat redan den 1 april 1954. Av testamentet framgick inledningsvis att Albert Påhlsson var angelägen om att bagerirörelsen skulle stanna inom familjen. Brorssönerna Tor och Lars Påhlsson erbjöds därför att gemensamt förvärva samtliga Albert Påhlssons aktier i familjeföretagen. Därefter erhöll familjemedlemmar, husföreståndarinna, chaufför och trotjänare i de olika bolagen ansenliga legat.
Resterande behållning skulle tillfalla en stiftelse benämnd ”Direktör Albert Påhlssons Stiftelse för forskning och välgörenhet”.